Resa till USA - Dag 1

Eftersom en resa till USA troligtvis tillhör en av de mer ovanliga resorna jag kommer göra i livet tänkte jag skriva lite om den här. Jag reser 8 dagar till San Diego för att delta i ESRI Users COnference, en veckas jättekonferens för alla som använder deras programvara ArcGIS eller allmänt arbetar med datorgenererade kartor. Jag sökte och fick Stefan Stenlunds resestipendium för att kunna göra detta. Lite generande är det att jag inte gjort sakerna de skriver än, utan de pågår eller kommer ske under året, men det skrev jag i ansökan också så jag tar det som tillit från deras sida. Lite som när banken beviljade topplån på huset och sade "fortsätt renovera så"... ^-^

Dag 1, Torsdag 19 Juli 2012: Avresa Ransta – San Diego

Vi övernattade i Uppsala och jag åkte sedan med en beställd taxi från Taxi E4 kl 5 på morgonen. De var klart billigast i Uppsala med sina 299 kr, och det tog bara typ 25 minuter från Sunnersta (södra Uppsala). Jag flög 7.20 med British Airways.

Heathrow en dryg vecka innan OS hade jag läst skulle vara fyllt med OS-resenärer, men det gick lugnt och bra där, det var rent av avslappnat. Jag tror det var extra ”hjälpare i korridorerna också, dessutom. Kl 10.25 avgick Atlantenflygningen till New York och JFK-flygplatsen. Nu började tidsskillnaden märkas. Lokal tid landade vi kl 14 ungefär, men då hade vi flugit fem tidszoner tillbaka, totalt sex sedan Sverige.  Planet var ett större plan, 10 platser i bredd, med infällda TV-skärmar med möjlighet att välja mellan en hel del filmer. Jag såg Hunger Games, Chronicle och 21 Jump Street. Betyg: Bra, nja och bra och lyckades döda de 8,5 timmarna någorlunda smärtfritt. Värt att notera också var att toaletterna var ganska generösa och man fick både en måltid och ett mellanmål. Har bara flugit en längre resa förr (till Beijing) så jag vet inte om det gör BA till ett bra flygbolag, men det var OK i mina ögon.

JFK var en ganska utspridd flyplats som bands samman av ett tåg som gick runt på höga spår i ett jämnlågt landskap av plåtkomplex, asfalt och grönska.

Jag brukar försöka äta på McDonalds en gång i varje land eller ställe jag reser till, lite som en gimmick (och det är okomplicerat och faktiskt på något sätt mysigt, ett andningshål på färden). Eftersom McDonalds är ganska standardiserat är det kul att se vad som lyckas ”penetrera” lokalt. Jag åt en Angus Deluxe som var en OK korsning av QP och McFeast. för 8,47$ dvs ungefär samma pris som i Sverige (60 kr c:a). På JFK noterade jag frukostflingor med blåbär (bl.a.) och en hel del kaffeval.

Flighten till San Diego blev tyvärr lite drygare. Först försenades planet en timme av okända skäl, och sedan så fick planet stå ett tag och vid landning vänta en halvtimme pga vindar. Flygplatsen i San Diego ligger inne i staden nära stadskärnan och nära havet. Jag hade tänkt gå till hotellet som ligger bara typ 2 km bort i Littel Italy’s utkanter, men i mörkret och allt valde jag ta en taxi och det var bra. Incheckningen på hotellet, 22.40 lokal tid, gick bra. Tyvärr kunde jag inte låta bli att sova på planet, min biologiska svenskklocka var samtidigt +9 timmar, dvs 7.40 på morgonen. Bra man har en dag på sig att anpassa sig och bara anmäla sig…