En realistisk miljöpolitik?

Per Ankersjö(C) skriver på dagens DN Debatt om hur en nyanserad miljöpolitik skulle kunna se ut. Väl värt att läsa och fundera över. Intressant att bara 4% av de särskilt "miljömedvetna" verkligen lever som man lär. I ett Sverige där den nya stadskyrkan är miljötänkande med mp som överstepräster så är det en påminnelse om att de flesta inte orkar leva en vardag styrd av religion. Morötter först, pinne sedan, och en tro på att miljöpolitik ska vara något som lockar inte hotar.
Miljöpartiet behövs som en slags garant för att miljöfrågorna hålls "skarpa", tror jag, men det är en realpolitik a la det Per föreslår som bör styra. Där hoppas jag också att Centerpartiet kan vara en förkämpe, gärna med andra partier. De gröna näringarna på landsbygd och i stad kan ge Sverige ett fortsatt välstånd, och faktiskt än högre livskvalitet. Samtidigt får det inte bli en lam fernissa under vilken naturen missköts, utan poängen är att vi inte ska naivisera den samvaro som människor och resten av naturen lever i. 99% av vår natur är idag en natur där människor och vår verksamhet är en integrerad del. Det är det "naturliga" idag. Att försöka återskapa någon slags urnatur är inte möjlig.Vi måste vara ärliga om vad vi har och vad vi vill ha, och hur vi gör detta hållbart, både biologiskt, ekonomiskt och socialt. Vi kan fylla landsbygden med små jordbruk och grön energiproduktion, eller vi kan den som ett andningshål för helger och fritid, eller ett reservat för djur och rovdjur, men vad vi än gör är det vi människor som gör ett val, och i alla fallen går det att få det hållbart. Väljer man det ena kanske det andra måste väljas bort.Poängen är att det är att göra det enkelt för sig att bara snacka snömos och dutta med styrverktyg och förbud. Någon måste våga stå för en helhet bortanför politiskt bekväma positioner i miljödebatten, och ta ansvar för helheten.