Den debatt som blossat upp kring att en barnbok prövar använda ett könsneutralt pronomen, "hen", för ett fantasifoster, för att inte könet är i fokus, känns förutsägbar och överdriven och en påminnelse om att feminismen som drivkraft för förändring inte är överspelad. Om någon trodde det.
Jag kan samtidigt tycka att det är extra roligt, pikar åt alla håll, att man nu i den politiskt korrekta rikssvenskan ska börja tala norrländska (obs, varning, mischmasch av jämtska/norrska/mm):
"Ska hen häls' på storsa i kväll? Hen e int' klok! Jaja, ma råkes, Andersson"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar