Tala är skit, men tiga är guld i svensk politik

Läser Fredrik "Tokmoderaten" Antonssons lite frustrerade blogginlägg om Stefan Löfvens framgångar som ny partiledare. Stefans tystnad har hittills inneburit en storartad tillväxt i väljaropinionen, vilket kan kontrasteras mot 2011 års talande Mustasch-Håkan som sänkte sitt parti mer och mer för varje nytt utspel.
Men egentligen, är det inte så att Alliansen får igen med egna pengar, och då tänker jag specifikt på om man jämför de potentiella statministrarna efter nästa val (ursäkta mig Annie). Ingen kan i ärlighet säga att inte Reinfeldts taktik vid problematiska mediadrev har varit att hålla sig undan och ligga lågt, och nu ger sossarna igen med samma taktik. Dessutom så förstärks situationen av att Stefan och hans ekonomiska talesperson Magdalena Andersson båda kommer utanifrån riksdagspolitiken och inte heller sitter där nu, en egenskap efterfrågad av många allianser btw. Detta "utanförskap" gör att de inte dras in i de sedvanliga riksdagsdebatterna och utspelen, och kan konstigt nog spela Stefan i händerna. Han kan likt kritikerna mot Washington i USA spela på detta i nästa val, kan jag tänka mig. Alliansen har, som alla andra regeringar som suttit vid makten, beslut och ansvar som ligger oss till last, och nu kan bli en tid när detta kommer upp till ytan. Då kan vi inte längre hålla fast vid en ickepolitik, det gäller att släppa sargen och utmana väljarnas fantasi och förhoppningar. Högerpolitik handlar om att våga, att lita till att folk vill. Annars kan vi lika gärna ge S & co fyra år vid rodret, så kan de lappa det som inte blev helt rätt med socialpolitiken, bre på med massa utbildning  och så mår alla lite så där småbra. ;-)

Storköksmat i småskalig ekologisk anda

Kocken Rune-Kalf Hansen ska förhoppningsvis kunna tillföra storköksmaten i Västerås en mer småskalig och ekologisk profil via ett projekt på sex kommunala skolor. Låter som ett lovande initiativ. Läs om hur han för tre år sedan också lagade mat med ungdomar i Växhuset med förbundet Agenda 21 i Västmanland (om jag förstått rätt).

Rita lutande Pythagorenska trianglar

Satt och brottades helt i onödan igår kväll med att konstruera en rätvinklig triangel i ett koordinatsystem som inte bara låg bekvämt längs linjerna utan var på snedden liksom. Laborerade med olika koordinater tills jag lite av en slump till slut hittade en med koordinaterna (2, 9), (14,1) och (16,4).
När jag lite senare satt och ritade ut den insåg jag hur dum jag varit. Om man utgår från hörnet med den räta vinkeln så kan man betrakta kateterna som räta linjer. Då gäller det ju att deras lutningar (kalla dem k1 och k2) förhåller sig till varandra som k1 = -1/k2. Därmed så har man en enkel metod för att hitta fler rätvinkliga trianglar.
Exempel: Jag väljer tex punkten (3, 1). Sedan hittar jag på en lutning 2 tex. Följer den linjen ett par steg upp till tex (5, 5). Den andra kateten har lutningen k2 = -1/2 = -0,5. Jag följer denna linje tex uppåt åt vänster till (-1, 3). Vips så har jag en Pythagoriansk triangel. (Kontrolleras med avståndsformeln = använd Pythagoras sats mellan varje par av punkter för att beräkna längderna och testa sedan om det är en rätvinklig triangel med Pythagoras sats.
Kul eller hur?

Fritidspolitiker är att inte ha någon fritid

Trots att det gått c:a en månad sedan jag hoppade av mitt "aktiva politiserande" händer det flera gånger per dag att jag slås av förändringen. Idag tex. Jag hade precis betalat biljetten vid tågstationen och insåg att jag under min 20-minutersväntan på tåget utan minsta stress eller dåligt samvete kunde plocka upp en bok och läsa den. Inte fundera över en motion, inte tänka startegi inför nästa KF/KS/annat möte. Inte fundera på förbättringar för Sala. Bar koppla av. Att trots 140% arbete och studier, 3 småbarn och rustningsobjekt till hus känna att man har tidsluckor är en sällsam känsla och talande för hur förrädiskt ett politiskt engagemang kan snirkla sig in i ens vardag. Jag ser hur andra småbarnsföräldrar kämpar med samma dilemma och försöker hantera det på olika sätt. Någon väljer att lägga yrkeskarriären på hyllan, någon annan gjorde som jag och trappar ner sitt engagemang i politiken.
Självklart är det upp till mig att reglera min egen vardag, och den tid jag lägger på politiken, men för mig var/ är det svårt att skruva ner engagemanget. Jag kan seriöst känna en lättnad när jag går på byn eller inne i Sala och ser ett problem eller en förbättringspotential, ja bara när jag ser en medmänniska, och veta att jag inte liksom "måste" fundera på hur jag ska förbättra situationen.
Här får jag inse att det som attraherade mig till politiken, människor och deras vardag, kanske också är det som är svårast att hantera. Att vara så där lagomt engagerad, eller att kunna koppla bort det så att man får plats med annat. För mig blev politiken som vatten som sipprade in mellan gruskornen, som fick de små lediga stunderna att bokas upp av tankar om politik.
Därför vill jag försiktigt hylla alla de som för några hundralappar om månaden kämpar på i politiken för att förbättra Sala och resten av Sverige. Det är ni och inte rikskändisarna i Stockholm som bär upp demokratin. Hoppas ni orkar fortsätta trots alla konstiga ideer som folk har om er. Kram.

Voronoidiagram

Voronoidiagram/tessellationer/polygoner är när man delar upp ett område eller volym med utgångspunkt i ett antal punkter. Varje punkt utgör kärnan i ett område där det gäller att var man än är, så är den centrala punkten den närmaste punkten. Omvänt så är det så att oavsett var man befinner sig inom ett område så är alla andra punkter längre bort än områdets punkt. Mer kul läsning här.

Nedlagda affärer påverkar inte inflyttning

De som känner mig vet att jag börjat studera på forskarskolan i geografi i Uppsala efter nyår. Som en effekt delvis av detta lade jag ner min politiska aktivitet för en månad sedan. Döm till min förvåning när jag upptäkt hur mycket av relevans för Centerpartiet som tas upp i forskningen på den kulturgeografiska institutionen i Uppsala. Detta måste vi verkligen bli bättre på att fånga upp inom Centern. Jag skrev tidigare på min politiska (numera nedlagda) blogg om hur få Centerpartister som forskar och även om det finns historiska orsaker är det dags att ändra på det. Som en del av detta tänkte försöka dela med mig ibland av det jag stöter på.

Exempel nummer 1:
Jan Amcoff(UU) skriver tillsammans med Peter Möller(Högskolan i Dalarna) och Erik Westholm(SLU) om hur nedläggningen av byaffärer inte går att knyta till eventuell utflyttning från bygden. Intressant och kanske provocerande för de som hävdar det motsatta, men ska vi arbeta mot en evidensbaserad (= rotad i vetenskap) politik gäller det att åtminstone lyssna in det resultat som finns inom vetenskapen.

Jan Eliasson - FN blir hetare politisk fråga?

Med utnämningen av socialdemokraten Jan Eliasson till vice generalsekreterare för FN lär politiseringen av FN i svensk politisk debatt öka. Inom den borgerliga debatten har kritiken mot FN ökat de senaste åren, om än inte homogent. Problemet med att tex diktaturer sitter med i råd för mänskliga rättigheter eller att länder som förtrycker kvinnor är med i råd där de motarbetar jämställdhetsarbetet har skapat en tveksamhet från vissa håll.