Trip to Korea and Japan: Day 15 - Baseball at Sapporo Dome

(Click here for first day, yesterday and all trips)
The big happening today was that, after a day of me covering inside from the sun and doing some lazy work, I went to see the home team Nippon Ham take on Rakuten from Sendai. After winning the Pacific Legue last year, Nippon Ham sadly holds the bottom place of the same League at the moment, with Rakuten at the top.
I am actually not any good at the finer details of baseball, and the sport is almost non-existent as an exerted sport there, but after seeing my first game ever in San Diego last year (the Padres won that first match), I really loved the whole setting and crowd, and afterwards it was the most memorable experience from that trip I think. With that in mind, I was wondering how the Japanese play baseball. Does going to a Japanese game differ from the "homeland" of baseball as much as say Japanese soccer differs from European?

 Following everyone else out from the subway, you can't miss were to go when there is a big event like a baseball match.

The big Sapporo Dome, shaped a little like an egg, is said to be even bigger than Tokyo Dome

The pitch is not real grass, I noticed. I think the one in San Diego was real grass. Must make some of the play different.

And the game is on!

Let's hope Nippon Ham wins!

The dedicated supporter section. This was the great improvement from the American game, as every time the home team was batting, they lead the home public in singing and chanting quite engaging songs. I added my voice to it and had a great time actually, you really got the idea easily without understanding the language. 

Enthusiastic entertainment from cheerleading girls and the mascots B&B

Anyone wants to buy a beer?

 The first five innings the Fighters actually had the upper hand, but then in the 6th the Eagles showed why they lead the Pacific league and took over the game, Nippon Hamm fighting a loosing battle without giving up.

 OK, everyone, get your balloons ready!

Aaaand,...release! Another superfun event.

Awww, come on! Ganbatte!

Nope. 1 - 4 loss. But it was only the last 2 points that decided it.

Time to go home. Thank you Nippon Ham Fighters, I had a great time. Arigatou Gouzaimasu.

(Click here for the next day)

Resa till USA: Dag 2

Dag 2, Fredag 20 Juli 2012: En dag att lära känna San Diego

Ligger och drar mig så länge jag kan men kl 04.24 lokal tid orkar jag inte längre. Inte så konstigt, eftersom igår (förrgår?...) var klockan halv två på eftermiddagen vid den här tiden. Om ni förstår…

Frukosten var en ny variant för mig: man gick ner till (den lilla) hotellexpeditionen med en bricka från rummet, och bar med sig frukosten upp på rummet. Jag tog juice, te, kallt kokt ägg, kellogsflingor, bulle och apelsin, de två sista sparades till senare tillfälle.

Jag började med att lösa ett endags kollektivtrafikkort för 5$, och tog spårvagnen till Old Town där jag bytte till buss ut till Mission Beach. Bussarna hade utfällbara handikapprampar och cykelhållare frampå.

Mission beach var en relaxad strand, åtminstone så här kl 8 på morgonen. Jag doppa fötterna i Stilla Havet, såg gubbarna och fåglarna fiska. Det var minst fem sorters fåglar som jagade; fiskmåsar, vadare och gäng med riktigt stora glidare som nästan surfade på vågorna. Efter en timme provade jag en mexikansk dricka kallad Jarritos som ska vara en slags mandarindricka. Inte så dum.

 SÅ ska ett klassiskt nöjesfält se ut

Stilla Havet 

All in the line of duty... ;-)

Mandarindricka från Mexiko

Efter att ha tänkt vandra till Sea World ett tag lessnade jag nära målet (ork, intresse, pengar), och tog en annan spårvagn till downtown SD. Där blev det klädshopping till familjen (helt OK priser, särskilt när det man hittar inte direkt kan hittas i Sverige). Särskilt kul var det för en nörd att gå in i en media/spel/musikbutik med alla kul acsessories som tröjor, datortillbehör och andra pryxlar. Jag provade på en bar med lätt mexikansk tema. Maten var skitgod, ”Sopa Trio” hette det och jag är fel person att beskriva det. Efter det bar det hem för eftermiddagsvila.

På kvällen var jag först in på Office Depot, en slags Amerikansk Clas Olsson, som räddade min vecka genom att de hade den adapter jag behövde för min dator. Nej, jag åkte inte utomlands utan adapter, men jag hade bara testat den på min ”smalhövdade” iphoneladdare. Datorladdarens runda (vanliga) kontakt passade inte i min adapter, vilket gav mig lätt panik, men nu löste det sig. Sedan var det dags för en chansning, baseball.

San Diego Padres (Munkarna) spelar i högsta divisionen, men ligger långt ner i tabellen. Så passande då att de mötte Colorado Rockies som ligger efter SDP. Jag kunde inget mer om baseball än det jag sett på film, dvs nästan noll, men jag kan intyga att 30 minuters instudering av wikipediasidan och erfarenhet av brännboll räkte mer än väl för att under kvällen lista ut grunderna i spelet. SDP kunde avgöra matchen och vinna med 9-5, en till synes rättvis seger även om det kan svänga snabbt som jag förstod. Fyra homerunslag tror jag hemmalaget gjorde, det var svårt att missa pga fyrverkerierna och smällarna varje gång det skedde. Det finns så mycket att säga om hela upplevelsen, men jag kan varmt rekommendera att besöka en baseballmatch om man vill uppleva amerikansk kultur på plats. Stämningen var bra och jag såg en hel del småbarnsföräldrar med barn. Det fanns gott om alla fasciliteter på området också. Go San Diego Padres!

Nationalsången förstås. Att upplevas på plats.

Strikes, Balls, Innings, Outs, Homeruns, Bases, you name it...

Ärligt talat: Jag frös så hacka tänderna på slutet i min t-shirt och shorts, så en mysig SD-tröja satt helt rätt.