Iranian pop: Shahab Tiam

Shahab Tiam is originally from Iran, but now is a US citizen. He makes uptempo persian pop music with rhythms to die for, see for example Bezan Tar.

• Shahab Tiam - Taghat Nadaram
• Shahab Tiam - Bezan Tar
• Shahab Tiam - Delam Kou
• Shahab Tiam - Taghdir
• Shahab Tiam - Joonam Veset Begeh
• Shahab Tiam - Hadeseh

Resa till USA: Dag 9

Dag 9, Fredagen den 27 Juli 2012: sightseeing, shoppa och hemresa
Sista dagen i San Diego hade bara 2 timmar panel, så det skippade jag och passa på att åka runt till ställen jag inte hunnit till eller som jag ville återbesöka. Det har varit en fantastiskt intressant upplevelse båda på och utanför konferensen. Nu ska jag försöka smälta det här efter att jag överlevt hemresans 17 timmar också. Och dygnsomställningen (igen).

Först blev det Nationalmonumentet Cabrillo ute på landtungan vid Point Loma, mest för utsikten in över San Diego och ut över Stilla Havet. På väg ut dit passerade bussen typ 500 meter med gravar över stupade soldater, ni vet rad på rad med likadana vita gravstenar. Det är vid sådana tillfällen man förstår vad USA:s världsmakt kostar i enskilda människoliv (oavsett orsak och verkan). Påmindes hur aktiva soldater i inledningen fick en liten hyllning vid baseballmatcherna jag var på.

Ser ni ubåten på väg in till hamn?

Utsikt västerut över Stilla Havet. Om man har tur ska man kunna se valarna passera.

 Dryg rackare som dök upp och förstörde mitt foto. ;-P

Nationalmonumentet är till för att ära Juan Rodriguez Cabrillo som med sitt skepp var den första europen att 1542 sätta sin fot på nuvarandes USA:s västkust.

Intressant grej att alla nationalparkerna var samordnade, verkade som man försökte liksom ge parkerna sina egna distinkta stilar, kanske locka folk att liksom "samla" på besök. Något för Sverige?

Efter Cabrillo och Point Loma blev det Mission Beach där jag började besöket i San Diego. Stranden reckommenderas, och det kändes aldrig trångt eller så. Vattnat var riktigt svalt, om jag ska vara ärlig, och brisen tog i så att det blev precis lagomt varmt om man lade sig ner på handduken och gosade ner sig med en keps över huvudet. Som jag vill ha det alltså. Efter att ha samlat snäckor och riktigt njutit av detta, dvs efter en dryg timme (haha, jag vet, men sån stranddyrkare är jag....), så bar det iväg till nästa mål efter att ha ätit en Burrito.

Han liksom sprang i det grunda vattnet och slängde den lilla brädan framför sig och gled ett tiotal meter. Vet ej vad det kallas, men såg soft ut.

Spontanstannade en halvtimme vid en stor "swap day" loppis på en stor parkering. Köpte lite till barnen etc, men såg också detta. Några dollar styck tror jag det var, men köpte inget. ;-)

Mina gamla slitna springskor och mina nya lyxiga ECCO-vandrarkängor som de reade ut i en butik i Fashion Valley. Lite spontant, men jag har faktiskt inga stövlar inför fjällvistelsen kommande vecka. Hade ingen plats för skorna så de skänkte jag bort till en luffare som verkade uppskatte det. Jag har ett par gamla springskor som jag kan använda tills vidare.

Lite innuendo här, eller?

Corn Pops var en ny bekantskap för mig.

Resa till USA - Dag 1

Eftersom en resa till USA troligtvis tillhör en av de mer ovanliga resorna jag kommer göra i livet tänkte jag skriva lite om den här. Jag reser 8 dagar till San Diego för att delta i ESRI Users COnference, en veckas jättekonferens för alla som använder deras programvara ArcGIS eller allmänt arbetar med datorgenererade kartor. Jag sökte och fick Stefan Stenlunds resestipendium för att kunna göra detta. Lite generande är det att jag inte gjort sakerna de skriver än, utan de pågår eller kommer ske under året, men det skrev jag i ansökan också så jag tar det som tillit från deras sida. Lite som när banken beviljade topplån på huset och sade "fortsätt renovera så"... ^-^

Dag 1, Torsdag 19 Juli 2012: Avresa Ransta – San Diego

Vi övernattade i Uppsala och jag åkte sedan med en beställd taxi från Taxi E4 kl 5 på morgonen. De var klart billigast i Uppsala med sina 299 kr, och det tog bara typ 25 minuter från Sunnersta (södra Uppsala). Jag flög 7.20 med British Airways.

Heathrow en dryg vecka innan OS hade jag läst skulle vara fyllt med OS-resenärer, men det gick lugnt och bra där, det var rent av avslappnat. Jag tror det var extra ”hjälpare i korridorerna också, dessutom. Kl 10.25 avgick Atlantenflygningen till New York och JFK-flygplatsen. Nu började tidsskillnaden märkas. Lokal tid landade vi kl 14 ungefär, men då hade vi flugit fem tidszoner tillbaka, totalt sex sedan Sverige.  Planet var ett större plan, 10 platser i bredd, med infällda TV-skärmar med möjlighet att välja mellan en hel del filmer. Jag såg Hunger Games, Chronicle och 21 Jump Street. Betyg: Bra, nja och bra och lyckades döda de 8,5 timmarna någorlunda smärtfritt. Värt att notera också var att toaletterna var ganska generösa och man fick både en måltid och ett mellanmål. Har bara flugit en längre resa förr (till Beijing) så jag vet inte om det gör BA till ett bra flygbolag, men det var OK i mina ögon.

JFK var en ganska utspridd flyplats som bands samman av ett tåg som gick runt på höga spår i ett jämnlågt landskap av plåtkomplex, asfalt och grönska.

Jag brukar försöka äta på McDonalds en gång i varje land eller ställe jag reser till, lite som en gimmick (och det är okomplicerat och faktiskt på något sätt mysigt, ett andningshål på färden). Eftersom McDonalds är ganska standardiserat är det kul att se vad som lyckas ”penetrera” lokalt. Jag åt en Angus Deluxe som var en OK korsning av QP och McFeast. för 8,47$ dvs ungefär samma pris som i Sverige (60 kr c:a). På JFK noterade jag frukostflingor med blåbär (bl.a.) och en hel del kaffeval.

Flighten till San Diego blev tyvärr lite drygare. Först försenades planet en timme av okända skäl, och sedan så fick planet stå ett tag och vid landning vänta en halvtimme pga vindar. Flygplatsen i San Diego ligger inne i staden nära stadskärnan och nära havet. Jag hade tänkt gå till hotellet som ligger bara typ 2 km bort i Littel Italy’s utkanter, men i mörkret och allt valde jag ta en taxi och det var bra. Incheckningen på hotellet, 22.40 lokal tid, gick bra. Tyvärr kunde jag inte låta bli att sova på planet, min biologiska svenskklocka var samtidigt +9 timmar, dvs 7.40 på morgonen. Bra man har en dag på sig att anpassa sig och bara anmäla sig…